Svettningar och att svettas mycket

Nu var det längesen vi postade något i bloggen. Mycket har hänt här på Hidroxa det sista året. Vi märker att det skrivs mer om hyperhidros i media, båda i Sverige, men även i våra grannländer. Supportgrupperna för hyperhidros på facebook i de nordiska länderna ökar i antal medlemmar. Patientföreningen för hyperhidros i Sverige arbetar allt mer aktivt och i Danmark finns också en liten skara som arbetar på att uppdatera den danska patientföreningens hemsida. På det stora hela känns det som att kunskapen om hyperhidros sprids och fler och fler blir medvetna om att de inte är ensamma och att det finns hjälp att få för de som svettas mycket.

I media som riktar sig till läkare har flera artiklar publicerats angående “svettmiljonerna”. För er som inte hört något om detta så handlar det om Svettmottagningen på Kungsholmen och i Köpenhamns nyttjande av EU-sjukvårdsdirektivet. Det har inneburit att tusentals svenska patienter åkt till Svettmottagningens klinik i Köpenhamn för att behandlas med injektionsbehandling mot hyperhidros, överdriven svettning. Enligt Eu-direktivet går sedan notan för kalaset till patientens hemlandsting. Detta är något som fått lett till reaktioner inom landstingen där man ser en skenande kostnad för utlandsvård som till stor del utgörs av hyperhidrospatienter. Det har hävdats att patienterna erbjuds samma behandling i Sverige och därför inte borde söka sig utomlands för vård. Detta är dock felaktigt. Det ser lite olika ut på olika ställen i Sverige men på det stora hela skiljer sig behandlingsutbudet i Köpenhamn och Sverige åt på följande sätt:

  1. I Köpenhamn kan du få alla möjliga typer av bedövning såsom ledningsanestesi, IVRA, sedering eller till och med narkos. På en del ställen i Sverige kan du också få bra bedövning men på andra ställen finns t.ex. Inte möjlighet till sedering/narkos och vissa ställen använder sig bara av is eller ledningsanestesi.
  2. I Köpenhamn kan man få behandling var 3:e månad. På vissa ställen i Sverige får man bara behandling t.ex. var 6:e månad.
  3. I Köpenhamn kan man få behandling av fötter och även av andra kroppsdelar såsom huvud, rygg, mfl (även om det för tillfället innebär att man måste betala en del av behandlingen eftersom det pågår en rättsprocess där Svettmottagningen yrkar på ersättning för behandling av samtliga kroppsdelar). På många ställen i Sverige behandlas endast armhålasvett eller handsvett med injektionsbehandlingar.
  4. I Köpenhamn kan man få en kombination av A-typ substans (toxin)
    och B-typ substans (toxin), vilket tyvärr inte är fallet på alla svenska kliniker. Typ A-toxin anses ha effekt en längre tid jämfört med typ B-toxin. Däremot har typ B-toxin mycket mindre påverkan på muskulaturen vilket innebär mindre biverkningar ifall av muskelstelhet/muskelsvaghet. Det förekommer också att vissa individer är mer eller mindre “immuna” mot typ A-toxin och så kan typ B-toxin ibland vara ett bra alternativ för behandling av dessa patienter. Kombination av typ A -och typ B-toxin ger också en möjlighet att behandla så kallad multifokal hyperhidros, alltså när man svettas kraftigt från många olika kroppsdelar, eller rent av mer eller mindre hela kroppen.

Därför är det direkt felaktigt att hävda att man har samma möjlighet till vård av hyperhidros i Sverige som utomlands och jag vill påstå att det är dålig journalistik att ta ett parti och inte titta på hela bilden när man ska förmedla nyheter och fakta till Sveriges befolkning.

Med det sagt så är det självklart så att rutinmässig EU-sjukvård för en relativt stor grupp svenska medborgare inte är hållbar i längden. Det bästa vore om den svenska sjukvården kunde ta gruppen med hyperhidrospatienter på allvar och ta ansvar för dem. Vår budget för sjukvård i Sverige är begränsad, oavsett om man vill höra det eller ej så finns det ett slut på våra resurser. Därför skulle en hyperhidrosvård i Sverige kanske inte kunna hålla lika hög standard som den på Svettmottagningen i Köpenhamn gör just nu. Man skulle mest troligen behöva göra avkall på en del saker. Däremot är jag övertygad om att vi kan göra bättre i Sverige. Jag märker att vi inte har tagit till oss av den vetenskap och beprövade erfarenhet som finns på området. Jag har sett med egna ögon att behandling av generell/multifokal hyperhidros är möjlig med hjälp av t.ex. typ B-toxin, kombination av vidbehovsmedicinering med tabletter och även ibland jontofores. Ändå hävdar man att vi saknar underlag för att behandla denna typ av åkomma. Det är tråkigt när vården blir en sådan politisk fråga som den har blivit när det kommer till hyperhidrosvården. Som jag ser det har patienterna hamnat i kläm i kampen om pengarna. Men man kan inte säga att de inte satt i kläm redan innan Svettmottagningen i Köpenhamn öppnade. Då vår möjligheterna till vård ännu sämre än vad de är idag och inte under hela tiden på läkarutbildningen nämndes ordet hyperhidros. Det är rätt sjukt att hela ignorera en åkomma som berör 1-3% av befolkningen.

Min erfarenhet som läkare i den svenska sjukvården, på vårdcentral, en tid på hudklinik på storsjukhus samt på Svettmottagning i Köpenhamn och Sverige är att vi i vården gör inget bra jobb när det kommer till hyperhidrospatienter. Många av oss doktorer vet fortfarande inte vad hyperhidros är och att det kan behandlas, framförallt hur. För de människor som lider av svettningar är man utelämnad till turen att eventuellt råka träffa någon särskilt engagerad person som brinner för hyperhidros för att kunna få korrekt hjälp. Många som svettas mycket bemöts fortfarande med skepsis så fort grundutredningen är klar. Det är inte okej. Vi i vården måste bli bättre på det här. När vi grundade Hidroxa så var jag skeptisk mot jontofores fast jag hade läst forskning som tydde på att det faktiskt fungerar. Så här i backspegeln vet jag inte riktigt varför men jag misstänker att det har att göra med att okunskapen generellt är så stor bland oss läkare avseende hyperhidros och jontofores. Jag tror att jag hade “ärvt” den uppfattningen. Därför blev jag väldigt glad när jag såg hur många som blev nöjda med behandlingen. Vi får mycket sällan returer på våra jontoforesmaskiner som vi säljer med öppet köp i 50 dagar. De flesta skriver inte om hur själva behandlingen har gått men när vi väl hör något är det nästan alltid riktigt positiv feedback.

Jag som läkare har också lärt mig väldigt mycket om denna till synes enkla men egentligen ganska komplexa behandling som jontofores faktiskt är. Jag ser fram emot att kunna sprida den kunskapen till behövande patienter och till så många av mina läkarkollegor som jag bara kan. Rikshospitalet i Oslo är igång med sina behandlingar av patienter med vår maskin och ser allt mer positiva resultat ju mer de lär sig om behandlingen.

Med detta sagt så håller vi på Hidroxa tummar och tår att kunskap och hyperhidros och olika behandlingsmetoder ska fortsätta att spridas till så många som möjligt att sjukvården ska börja ta diagnosen på allvar.

Skrivet av: Sandra Eriksson Mirkovic, läkare med specialintresse för hyperhidros

Share this article: